I söndags gjorde jag och Maria en utflykt till canal city. Meningen var att Iraima skulle ha följt med också, men hon hade missuppfattat oss och väntade vid fel station, och var dessvärre den enda med en mobiltelefon. Shoganai som japanerna säger, "det är inget som kan göras något åt". 

Efter att ha väntat en bra stund på en Iraima som av förklarliga skäl aldrig dök upp gav vi oss av. Jag hade faktiskt ingen aning om vad canal city egentligen var för något, jag hade hört namnet ofta och trodde nog att det var en stadsdel i Fukuoka. När vi kom fram efter 20 min promenad från centrum insåg jag att det var ett stort köpcentrum beläget vid kanalen som går genom staden. Utifrån sett såg det inte mycket ut för världen, och jag undrade lite varför jag hört så mycket om att det skulle vara vackert. När vi kom in förstod jag varför. Dessa foton är tagna på köpcentrumets stora innergård. 

Riktigt häftigt ställe, det är så vackert :-) Inne på själva köpcentrumet fanns mängder med spännande butiker, och en hel avdelning med bara restauranger som sålde olika sorters ramen, där vi passade på att äta. Vi ställde oss i kö till en automat utanför restaurangen, där vi valde vilken mat och dryck vi ville ha, betalade och fick en biljett. (Mycket vanligt tillvägagångssätt på ramenställen). Sedan stod vi i en kortare kö till själva restaurangen, tills det blev ett ledigt bord och vi blev visade till våra platser. Den anställda tog våra biljetter och kom tillvaka en stund senare med vår ramen. Det här stället serverade tonkotsu ramen, en rätt som södra Japan (och framförallt Fukuoka) är känd för. Det är helt enkelt ramen (soppa med nudlar och olika tillbehör) där soppbasen är baserad på fläskben och fett som kokas länge. Låter kanske inte så trevligt men det är mycket gott. Miljön inne på restaurangen var mycket speciell. Kunder blev ju färdiga och gick ganska ofta, och varje gång satte den första i personalen som såg dem igång en skrikkedja där alla anställda skrek "arigatô gozaimasu!" (tack så mycket) och liknande så högt de kunde i munnen på varandra. Emellanåt verkade de nästan tävla om vem som skrek högst. Det var en väldigt trevlig stämning, personalen verkade ha roligt, men också väldigt högljutt så vi var ganska glada att komma därfrån när vi ätit upp. (Till en kör av "arigatô gazaimasu" förstås.)

Tonkotsu ramen

Efter ett par timmar av framförallt fönstershoppande gick vi sedan på en lyxig glassbar. Våra glassar kostade mer än vår ramen, men ändå inte mer än typ 50 kr så det kändes helt okej att unna sig. Den var mycket god!

Även inne på glassbaren var det trevlig stämning, personalen "bakade" varje portion glass på ett bakbord genom att mosa ihop glassen med olika ingredienser. Under tiden sjöng de olika små sånger i kör, mycket underhållande. Jag såg en skylt om att de höll auditions för nya anställda, så jag antar att bra sångröst är ett krav för att få anställning där :-P

Som avslutning på en trevlig utflykt såg vi en liten cirkusföreställning som hölls ute på innergården.

Efter att vi kommit tillbaka till studentboendet var vi rätt trötta och kände egenligen inte för att göra något mer den dagen. Vi hade dock lovat några japanska tjejer vi träffade på temaki-kvällen att följa med ut och äta, så det var bara att göra sig iordning (på ca 5 minuter eftersom vi upptäckte att vi skulle mötas upp tidigare än vi räknat med) och ge sig av. Vi mötte upp de andra, tog tunnelbanan två stationer och gick sedan länge och väl för att komma till restaurangen. Till vår förvåning dök de flesta av tjejerna inte upp, men vi blev ändå ett litet gäng. Med var också två tyskar från skolan, och resturangen vi besökte var just en tysk restaurang eftersom japanerna ville pröva på deras mat. Vi beställde in några rätter och delade på dem så att alla fick pröva på allt, och det var riktigt gott. Det kändes lite speciellt att hålla i en gaffel igen, det var faktiskt första gången sedan jag kom till Japan. 

Felix, Kana-san och Maria (Kana-san har mycket roligt, troligen för att jag försökte säga "chiizu!" på äkta japanskt vis när jag tog bilden).

Efter maten var det dags för efterätt. Jag och Maria såg mycket fram emot den och anade inte alls oråd när personalen två gånger kom ut och sade något om att den var mycket stor. Tyskarna och japanerna sade bara att det var okej och vi skandinavier satt lyckligt ovetande. Så kom personalen ut med två stora stekpannor med efterätten, en slags pannkaksrätt med ungspannkaka i bitar och frukt. Jag tänkte först att vi skulle vara fyra personer på varje stekpanna, eftesom vi var åtta personer. Sedan kom de ut med två stekpannor till, och jag tänkte att det verkade som lite väl mycket efterätt med en halv stekpanna var. Och sedan kom de förstås ut med fyra till.

Mycket efterätt var det, men den var också väldigt god, så vi gjorde vårt bästa. Jag fick faktiskt i mig allt utom två bitar, sedan tog det stopp. Jag kan dock säga att det här är första gången jag ätit så mycket att jag var alldeles för mätt för att äta frukost nästa dag. En rolig detalj var att det till ungspannkakan faktiskt serverades lingonsylt, den fick vi i en separat skål. Kvällen blev i alla fall mycket trevlig, och det var roligt att få nya japanska bekantskaper.

Ovan: Något jag inte trodde att jag skulle stöta på i Japan.

Förra fredagen hade vi fredagsparty på skolan. De japanska universitetsstudenterna hade ordnat fram en massa tillbehör för att kunna göra egna temaki, sushirullar som man rullar ihop själv och äter direkt. Man tar en bit torkat sjögräs eller ett salladsblad, lägger på lite ris och annan önskar fyllning, rullar ihop så gott det går och äter. Det påminde en hel del om att göra tacos, även om smakerna var annorlunda och storleken mindre. Väldigt gott var det i alla fall!

Redo för sushi!

Diverse tillbehör. Det gula ovan är en slags äggrulle. Det vita har jag ingen aning om vad det är.

Bläckfisk. En av de alltid lika entusiastiska japanska studenterna tvingade i mig en bit av den under kvällen. Smaken var det inga fel på, men konsistensen var seg och och otäck så jag smög iväg och spottade ut den igen...

Min första temaki! Kött, ris och avokado rullat i en bit nori (torkat sjögräs).

Iraima-chan tillverkar temaki

Äggrulle och gurka, lax och fiskrom

Lax och crabstick, kött, äggrulle och majonäs

Hela gänget!

Efteråt gick vid till en brittisk pub som hade uteservering på taket, riktigt mysigt ställe.

De hade till och med min favoritwhiskey! (Jameson)