Det är ju bra märkligt hur veckans normal sett bästa dag kan ha blivit den sämsta. Ännu en fredag där en massa härliga människor slutade.

Min vän Randy åkte hem till Nederländerna. Först kastade han dock innehållet i en stor godispåse över oss alla och hävdade att det var en nederländsk jultradition.  

Fina Maria åkte hem till Tyskland.

Och min sista klasskompis Dave slutade också. Återigen utan klasskompisar. Fördelen med att skriva bloggen såhär i efterhand är att jag redan vet att jag fick två nya väldigt trevliga klasskompisar veckan därpå :-)

Lite shopping så här avslutningsvis. Den 31 oktober släpptes den nya Sailor Mercury-figurinen i Japan, och eftersom den stod med på min måste-köpa lista sprang jag förstås iväg och köpte den redan samma dag. Visserligen skulle jag ju spara all shopping till Tokyo för att inte ha för mycket att släpa på när jag reste runt, men jag ville vara säker på att den inte skulle hinna försvinna. Och en figurin tar ju inte så hemskt mycket plats...

Fast det där är ju inte Sailor Mercury utan Sailor Moon... hmm?

Det där är däremot Sailor Mercury! Det råkade visst bli två figuriner av bara farten. Men fina är de i alla fall!

Andra veckan med kulturklasser!

Monokrom-målning

Första dagen fick vi pröva på monokrom-målning. En typ av konstform som går ut på att man har en bild som redan har konturerna målade, och sedan fyller i den lite som man känner för med svart färg. Hela bilden ska inte fyllas i, utan man drar linjer lite här och var, och beroende på hur mycket färg man tar på penseln blir det olika mörkt från ljusgrått till svart. 

Tanken är att det ska vara meditativt, samtidigt som det ska vara lättsamt och gärna göra lite fort och slarvigt utan för mycket eftertanke. Vår lärare klagade hela tiden på att vi var för koncentrerade och gick runt och sa "le! Le!" till oss. Trots våra uppenbarligen bistra miner var det riktigt kul och slutresultatet blev rätt så fint.

Konstnär in action

Japansk presentinslagning

Nästa dag var det dags japansk presentinslagning. Huvudfokus låg på användningen av furoshiki, ett kvadratiskt tygstycke som kan köpas i alla tänkbara färger och också i olika storlekar. När man ger bort en gåva inslagen i en furoskiki öppnar man oftast själv paketet framför mottagaren och lämnar sedan över gåvan, medan man behåller själva tygstycket. Det fanns många olika tekniker för att slå in allt från kuvert till vinflaskor, och det var väldigt specifikt hur man skulle gå till väga. T.ex börjar man att vika från vänster för begravningskuvert och från höger för födelsedagskuvert, så det gäller att inte göra fel. (Själv har jag redan glömt hur det var, så ovanstående höger och vänster skulle lika gärna kunna vara tvärtom).

Detta tygstycke kan även användas i vardagen för att transporterna t.ex skolböcker eller matlådor, eller som shoppingkasse. Praktisk och miljövänligt, men ovanligt i dagens japan. Efter att ha lärt oss om furoshiki prövade vi även på lite inslagning med papperspåsar, som den fina farsdag-inslagningen nedan. Lektionen låter väldigt intressant såhär i efterhand, men jag måste erkänna att det hela faktiskt var ganska långtråkigt.

Inslagen vinflaska. (Paketet ska egentligen inte vara snett, men vi kan väl se det som en personlig touch?)

Matlagning

Sist ut var japansk matlagning, en lektion jag verkligen sett fram emot. Vi fick under handledning tillverka makizushi, alltså sushirullar. Riset var redan tillagat och nedkylt, men alla andra moment fick vi göra, som att tillaga och skära upp de speciella äggrullarna och att rulla ihop sushirullen med hjälp av bambumattan. Det var väldigt roligt, och slutresultatet blev mycket gott.

Ta-daa, egentillverkad makizushi!

En japansk kvinna vi träffade under ett skolevenemang tipsade oss om en konstmarknad i Kita-Kyushu (en stad i norra Kyushu som helt enkelt heter Norra Kyushu) där hon också skulle delta. Om jag ska vara helt ärlig tyckte jag inte att det lät så värst kul, men vi åkte ändå och vi hade en väldigt rolig dag i slutänden. Soligt och varmt var det också trots att det var slutet av Oktober.

Ma-chan (Marie) är något av en cirkusartist.

En fin bil som jag fotograferade främst för att jag tänkte att Marcus S skulle vilja se den (vet inte vad det är för märke eller modell dock).   

Jag blev förälskad i ett coolt halsband med Alice i Underlandet-tema som jag köpte :-)

Kul fontän

Jag, Ma-chan och Iraima-chan

Vi hittade en optiker. Skylten himlade med ögonen.

• De ber om ursäkt om du går in i dem.
• De är faktiskt mycket bra på att be om ursäkt för det mesta.  Tillfälligt avstängd rulltrappa.
• De går till doktorn varje gång de blir förkylda. VARJE GÅNG. Doktorn ger dem förkylningsmedicin och rekommenderar mycket vila.
• De producerar tavlor/t-shirtar m.m med engelska svårbegripliga texter. 
• Fin tavla jag hittade
• De äter glass med intressanta smaker  Tomatglass någon? Inte? Vad sägs om brunt ris-smak då?
• De ser till att allting är sött och gulligt. Även förbudsskyltar.Förbud mot hundar inom ett tempelområde

• De äter aldrig mat gående, eller på lokaltåg/bussar. Det anses otrevligt. (Ungdomar bryter dock mot denna oskrivna regel då och då).
• De har alltid med sig ett paraply om det finns minsta risk till regn. På en regnig dag, även om det bara regnar lite grann, har alla japaner du möter ett uppfällt paraply. Det finns till och med paraplyhållare vid sätet på biografen.
  
• Mer än var 10:nde kvinna använder paraply även på soliga dagar, men då som parasoll. Japanska kvinnor i allmänhet använder hög solskyddsfaktor och vill absolut inte bli solbrända, då det anses fult och ohälsosamt. (En ganska vettig inställning måste jag säga).
• De har instruktioner för hur man bäst värmer sin sake på mikrovågsugnarna.Japansk micro. Uppifrån: Onigiri (risbollar, ofta med fyllning), kokt ris, atsukan (namnet för uppvärmd sake), obento (matlåda)
• Om tåget är försenat delar stationsvärdarna ut lappar som man kan ge till sin chef/lärare för att bevisa att det inte var ens eget fel att man var sen. Jag fick sådana båda gångerna mitt tåg var försenat under mina tre månader i Fukuoka (4 respektive 7 minuters försening).

Det var ju ett tag sedan jag uppdaterade sist. På slutet blev internet plågsamt långsamt i studenthemmet (ibland funkade inte ens google) samtidigt som jag var väldigt upptagen med fixande, pluggande inför sluttenta och att umgås med mina vänner förstås. Nu tänkte jag ta tag i bloggandet igen, och eftersom det är min blogg och jag som bestämmer så börjar jag där jag slutade sist. Nu har jag bara drygt en vecka kvar här i Japan, men jag tänkte fortsätta efter att jag kommit hem tills alla dessa fantastiska dagar har fått sina egna inlägg. 

Låt oss fira denna nystart med bilder från ett cafébesök:

För ett tag sedan var det dags att fira halloween i Japan. Japanerna älskar halloween och alla butiker, vare sig de säljer halloweenrelaterade produkter eller ej, pyntar mycket inför halloween långt i förväg. Halloweenfesterna haglar också tätt, och naturligtvis ordnade även skolan en halloweenmaskerad. Detta sammanföll med av min vän Maria från Danmark hade sin sista dag på skolan, och en hel del annat trevligt folk slutade också tyvärr. 

Halloweenprydnader vid Canal city några dagar tidigare, när vi gick på bio! Vi såg den senaste studio Ghibli-filmen Kazetatchinu, en animerad film om en man som bygger flygplan. Den var bra, och det var intressant att pröva på att se en film helt på japanska. Jag förstod uppskattningsvis 40 % av dialogen, tillräckligt för att hänga med i vad som hände.

Jag har ingen aning om vad "Trick or Parade?" kan tänkas betyda... Ska det inte vara Trick or treat?

Marie, livlig som alltid.

På eftermiddagen på fredagen hölls avslutningceremoni med tal i vanlig ordning.

Julia från Tyskland som bodde på mitt dormitory (som så många andra av mina skolkompisar) slutade.

Färgglada vänner :-)

Och Maria slutade. Usch usch.

Nastasia, en trevlig tjej från Nederländerna hade också sin sista dag.

Och Dimitri som gick i min klass under två veckor.

Lärarna var halloween-fina hela dagen :-)

Efter ceremonin skyndade jag mig hem för att byta om och ordna håret inför kvällens maskerad. De flesta bilderna finns ju redan på facebook, men här är de igen, tillsammans med några nya.

På tåget på väg till skolan.

Jag i min dräkt! Tetra, en karaktär från Zelda Wind Waker. Här finns en länk till google bildsök om du vill se hur hon set ut "på riktigt" :-) https://www.google.se/search?rlz=1C1SAVG_enSE521SE521&hl=sv&biw=1821&bih=857&site=imghp&tbm=isch&sa=1&q=tetra+zelda+wind+waker&btnG=

Frisyren sedd från sidan. Det här var förstås innan jag klippte mig.

Maria som ninja, Lucie från Frankrike som French maid (awesome ^^) Marie som en animekaraktär jag glömt namnet på och jag.

Björn, Wilhelm, Felix (svenskar alla tre) och Randy, min goda vän som talar med distinkt Oxforddialekt men som i själva verket kommer från Nederländerna och aldrig ens har besökt Storbritannien.

Iraima gjorde en mycket häftig cosplay som en Titan.

Nastasia och Maria.

Två av de japanska universitetsstudenterna som var med på festen.

Vi var på skolan i ett par timmar och minglade, tog mycket bilder och åt pizza och godis. Sedan gav vi oss ut på stan med lärarna för att gå "trick or treating", vilket i detta fall innebar att vi gick i samlat tropp till ett café 10 minuter bort där vi fick diverse sötsaker med oss i fina halloweenpåsar. På vägen passerade vi många stirrande japaner.

Efter festen gick vi vidare till vår favoritpub Morris där man kan sitta ute på taket. Där fick också Maria sin avskedspresent:

Vi hade inhandlat och skrev med textilpenna på denna vackra skjorta som Maria fick i avskedspresent. Runt kragen skrev alla sina namn. Texten lyder "I made Fukuoka DANEgerous".

Maria

Det var en av de roligaste dagarna i Japan, jättekul med maskerad där alla hade ansträngt sig för att ha bra dräkter, och en väldigt rolig kväll med bra sällskap av båda vänner från skolan och nya och gamla japanska bekantskaper :-)

Efter den mycket roliga teceremonin jag skrivit om tidigare bestämde jag mig för att lägga till två veckor kulturklasser till mitt vanliga schema. Under totalt sex eftermiddagar under de två veckorna fick jag göra olika aktiviteter kopplade till japansk traditionell kultur. Det var mycket intressant. Här är bilder från den första veckan.

Drejeri

På tisdagen fick vi pröva på drejeri. Vi instruerades på japanska av en lärare, medan en av våra egna lärare som var med översatte. Till min glädje kunde jag dock förstå det mesta utan översättning. Jag tillverkade en tekopp, det ska bli roligt att se slutresultatet när den torkat färdigt och bränts.

Min tekopp!

Hela klassen denna dag, tillsammans med drejeri-läraren som står bredvid mig.

Japans svärdkonst

På onsdagen fick vi lyssna till en föreläsning om japansk svärdkonst. Den höll av en amerikansk man som bott in Japan i 20 år och som instruerats av två olika mästare inom Kuroda Handen Yagyu Shinkage Ryu. Detta är en svärdskola som anses vara ursprunget till all japansk svärdkonst, och är fortfarande en egen gren av svärdkonst. Det var mycket intressant att lyssna till, och jag känner ett nyväckt intresse att titta på gamla samurajfilmer. Det häftiga var att han berättade om en massa gamla svärdmästare och samurjer, till och med en del namn jag hört förut, och man trodde liksom att det var påhittade legender. Och sedan visade han foton och berättade att det fanns fakta som styrkte att allt var sant. T.ex hade en av de mästare som instruerat honom slagits i andra världskriget, och enbart använt sitt svärd, aldrig skjutvapen.

Efter föreläsningen fick vi pröva på några grundslag med övningssvärd av trä, vilket förstås var väldigt roligt.

Detta är en solfjäder med förstärkta sidor av järn. Den bars av samurajer när de befann sig på platser där de var tvugna att lägga ifrån sig sina vapen. Samurajer bar alltid solfjäder, och denna kunde p.g.a förstärkningarna användas som ett vapen vid behov. Järnförstärkningarna kamouflerades för att likna trä eller bambu.

Zenmeditation

Och på torsdagen prövade vi på zenmeditation. Vi besökte ett buddisttempel i Fukuoka, som faktiskt är det äldsta i landet. Där satt vi ner tillsammans med tempelföreståndaren/munken och drack te och lyssnade till en kort föreläsning om buddism och zenmeditation. Efteråt var det dags att pröva på meditationen själva.

På tempelgården. Fågeln som hade satt sig på stenen skapade en intressant stämning inför besöket.

Zenmeditation går till så att man, efter några inledande bugningar, sitter på en kudde på golvet i lotusställning med händerna i knäet i 30 minuter och tittar tomt framför sig. Under meditationen ska man hela tiden långsamt räkna tyst till tio och andas på ett speciellt sätt. Efteråt läser man högt ur en bönbok under munkens ledning. Lotusställning innebär att man sitter med korslagda ben, men med båda fötterna vilande på låren. Eftersom varken jag eller mina klasskompisar var förmögna att utföra detta gick det bra att vi istället satt i halv lotusställning, alltså med bara ena foten vilande på låret. Våran meditation var också mycket kortare än vanligt, först 5 min och sedan 10 min. Även vid vanliga meditationssessioner är det vanligt att sitta i flera omgångar, med pauser emellan då man promenerar runt i speciella mönster för att inte bli för stel.

Meditation in action!

Poängen med det hela är förstås att bli bättre på att slappna av, gå djupare in i sig själv och i förlängningen bli en bättre, mer upplyst människa. Jag gillade konceptet med meditation, kan hända att jag prövar på det igen i framtiden. En intressant grej med zenmeditationen är att de har utvecklat en metod för att hjälpa dem som tappar fokus och inte kan hålla sig koncentrerade under sessionen. Under meditationen går en eller flera munkar runt och "håller vakt", och om de ser att någon är ofokuserad går de fram och slår personen med en käpp. När jag först hörde om det trodde jag att det var något slagd straff som avskräckte människor från att tappa fokus, men efter att ha provat det själv insåg jag att det faktiskt är till för att bli mer avslappnad.

Innan meditationen frågade nämligen vår lärare om det var någon som ville prova på detta med slagen, och jag anmälde mig frivillig. Det är klart man vill prova på så mycket som möjligt av kulturen när man får chansen. Så under den andra meditationssessionen var det dags. Munken kom fram och vi bugade oss för varandra. Sedan fick jag lägga händerna på axlarna och böja mig framåt så att huvudet inte var i vägen. Därefter slog munken mig med käppen två gånger på varje sida av ryggen. Till min förvåning (även om jag blivit förvarnad) var det väldigt hårda slag som faktiskt gjorde ont en kort stund, och framförallt lät det förskräckligt, mina klasskompisar var smått chockade efteråt. Sedan var det en ny bugning och tillbaka till meditationen. Det intressanta var att efteråt kände jag mig helt avslappnad i både kroppen och huvudet, det var lätt att slappna av och fokusera och jag kände mig glad. Det var uteslutande en positiv och intressant upplevelse.

Det ser ganska hemskt ut dock :-P

 Helt klart en givande och rolig vecka med kulturklasser :-)

Hösten har kommit till Fukuoka, vilket innebär att det blivit något kyligare, framför allt morgon och kväll, och också mörkare. Det är dock fortfarande väldigt fint väder och många dagar behövs ingen jacka. För att lysa upp i höstmörkret ordnas flera festivaler/tillställningar fokuserade på ljus, och vi besökte en av dem en kväll. 

Inom ett stort område i staden hade papperslyktor med värmeljus ställts upp på olika platser, bland annat på ett tempelområde och längs med floden. Det var mycket vackert. På en del platser framfördes också musik.

På väg.

Att hitta festivalplatserna var inte helt lätt. Först hamnade vi vid ett dunkelt upplyst tempel som inte alls var en del av festivalen. Det var helt och hållet mitt fel... Men det var fint där också :-) 

Efter en avstickare till centralstationen Hakata, där vi fick platserna markerade på en karta vid informationsdisken, lyckades vi till sist hitta till ett tempel som deltog i festivalen.

Redan på marken var lyktorna vackra att betrakta, men från en nivå högre upp kunde vi se bilden de föreställde också.

Längs med floden stod lyktor också uppställda, och människor passerade i flodbåtar som dem vi åkte i på skördefestivalen.

Jag vid vattnet.

Vacker ljuslykta vid en helgedom.

Fler lyktor uppställda i intressanta formationer.

Från ovan såg vi vad de föreställde!

På en annan gata hittade vi en såpbubbelmaskin :-)

Det var en mycket mysig festival. Efteråt hade jag väldigt trötta ben efter allt promenerande, totalt hade vi gått i fyra timmar, men det var det klart värt.